Dom här senaste dagarna har jag inte känt igen min son. Han har varit en helt annan kille än vad han brukar vara å förändringarna skedde över en natt. Vi har fått ett nytt spöke här. Jag har inte sett eller känt av den men Liam vaknar mellan 1-2 varje natt å skrattar å pratar å säger att det är ett manligt spöke som leker med honom. Så liam kan vara vaken från 2-7 på natten å sen somna om 7-8 då jag måste väcka honom för dagis. Så min unge är ju lite sleten. Men dom senaste dagarna har det inte blivit så mycket vakna nätter men däremot jävliga dagar. Laim har börjat säga att han ska döda mig, han sparkar, slåss, spottas, är otrevlig och rent ut sagt väldigt elak i vissa saker han gör. Han har aldrig gjort såhär. visst har han slåss osv förr men då har man kunnat sätta sig ner med honom å säga att såhär gör man inte å då lyssnar han å slutar. Men nu lyssnar han inte. Skriker jag på honom går han sakta å tittar ner i golvet in på sitt rum å sätter sig på golvet så sitter han så tills jag ber han om ursäkt. Om jag tar tag i honom å sätter mig ner å säger att man inte får göra så då blundar han å låtsas att han är död å när jag släpper fortsätter han med precis samma beteende som innan. En dag när han var som vanligt frågade jag varför han gör som han gör å han svarade att spöket ville det. På måndag kommer tjejen hit som tog bort det onda spöket. Hon kommer att ta bort detta spöket oxå. Inte för att den är ond eller så men just för att Liam ska få sova på nätterna. Man blir lite tokig här hemma just nu kan jag säga. Men älskar min son mer än allt annat i världen ändå. För mig är han ändå väldens bästa barn =)